Då var även den här veckan slut. Denna veckan gick Joakim tillbaka till jobbet efter sina 10 dagar hemma, så det har varit mycket att bara komma in i den nya vardagen. Jag var lite smått orolig för hur det skulle gå. Men det har faktiskt funkat väldigt bra, trots att Melissa är en riktig nejsägare och trotsig just nu. Det blir lite kaos och en hel del bråk emellanåt men sånt är ju livet. Vi är ju tre väldigt envisa individer är hemma, det återstår att se om Wilhelm blir lika envis. Men vi har njutit av det fina vädret som varit under veckan med promenader och lek i trädgården 😊 Det känns verkligen som man kommit in i att vara tvåbarnsförälder!
Besöket på bvc och hörseltestet gick bra för Wilhelm. Vi passade även på att hälsa på en snabbis på mitt jobb. Och igår hade vi kalas för Melissa igen och hon fick träffa sin kusin John. Så den veckan har varit väldigt bra!
En sak har jag lagt märke till den senaste tiden. Jag är inte längre så van vid att vara social😅 Ända sedan jag blev sjukskriven för foglossningen i oktober har jag inte träffat så mycket folk, och det märks. Innan jag ska iväg någonstans känns det som att man verkligen känner efter så att man inte har ont i halsen – nästan lite för mycket så det känns som att man är lite rosslig fast att man inte är det. Sen är det inga problem när jag väl träffar folk, men efteråt är jag så trött! Jag har ju varit mest själv hemma eller med familjen. Men nu när vi kommit in i vardagen och Wilhelm blivit lite äldre så blir det att försöka komma ut och umgås lite mer med andra – inom restriktionerna förstås. Är det någon som känner igen sig?
Hur har er vecka varit?
Min vecka har varit bra 😊 bra att ni delar upp Melissas kalas 🥳. Hoppas du haft en mysig söndag
Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Jag gar varit hemma sedan maj 2020 och känner så inför folk, även om jag inte träffar mkt nu.. Men att bara gå in på Ica o handla är jobbigt.
Ja, men det tar ju emot! Skönt ändå att veta att man inte är ensam att känna så ♥️
Snart tror jag du knappt kommer ihåg hur det var att vara enbarns förälder.
Veckan har rusat fram och idag tog vi en tur till kolonin och njöt i solen. Så skönt
Kram Kajsa
Det har du nog väldigt rätt i!
Kram 😊
Låter som en bra vecka , här har den också vart bra men mycket trots med vår minsta. Känns som veckorna bara springer förbi nu men allt blir lättare när solen tittar fram.
Det var en jättebra vecka och det går så fort nu. Usch, det tar ju så på krafterna med all denna trots
Är nog ganska vanligt också att det blir trots när man fått ett syskon, ska få all uppmärksamhet osv. Ja det är jobbigt faktiskt, man känner efter hela tiden, lilla minsta så får man flykänsla hemåt igen
Ja, det tror jag med. Hon var trotsig även innan men det har ju blivit mer nu.
Ja, man blir nästan lite knäpp av att känna efter så mycket
Även om det är trevligt så ÄR det ju faktiskt ganska tröttsamt att vara social! Och så får man komma ihåg att det ju säkert är så för Melissa också – det är mycket som händer runt henne och nya lillebror nu, så hon blir säkert också ganska trött emellanåt. Och när man är trött kan man ju bli trotsig 🙂
Det är har du så rätt i! Jo, det är en hel del för henne nu men det är vissa saker som alltid att motstridigt just nu 😊