Jag är en person som tycker om när saker händer, jag gillar att få saker att hända, känna att saker blir gjorda och älskar att kunna checka av saker på att göra listan. Har jag inget att göra då blir jag snabbt rastlös, och känner att jag måste dra igång något nytt projekt. Men ibland blir det för mycket och jag måste stanna upp för att hitta en balans igen.
När balansvågen tippar över och jag känner att saker och krav blir för mycket, och saker som man gjort för nöje tappar sin glädje – då stänger jag av. Jag tappar motivation till allt, och vill bara ligga i sängen med täcket över huvudet. Jag slår ifrån mig det mesta, och sedan börjar tankarna komma. Vem är det som ställer kraven? Jag själv. Det är jag som ställer de flesta kraven på mig själv, både på gott och ont. Jag har prestationsångest, det har blivit bättre men det är fortfarande där. På högskolan var jag så orolig att jag skulle misslyckas med någon kurs att jag lade ner många, många timmar på att plugga. Jag klarade mig med bravur – bäst betyg på hela högskolan vid examen. Men jag var också total slut, och stressen var överhängande emellanåt. Och jag känner likadant när det ena måstet avlöser det andra.
Sortera mellan måsten, förväntningar och vilja
När jag försöker hitta min balans börjar jag sortera och reda ut vad som är faktiska måsten från vad som jag tror att andra eller jag förväntar mig av mig själv, och saker jag vill göra. När saker jag gör som nöje blir till ett måste blir det mer av ett stressmoment än avkoppling och nöje. Och när jag väl benat ut det så är det inte så hemskt många måsten, utan mesta saker jag tror förväntas av mig. Saker som ingen uttryckligen sagt. Då får jag påminna mig om att mitt värde ligger inte i mina prestationer. Jag är inte en bättre eller sämre person beroende på om huset är städat eller inte. Jag behöver bli bättre på att ge mig själv mer andrum, sänka mina krav och inte vara så hård mot mig själv. Och låta bli att anta vad andra människor förväntar sig av mig, för det tar bara energi, och vet ni vad – man får sällan något tack för det!
Jag styr faktiskt över mitt eget liv, och jag vill må bra i både kropp och själ. Det låter väl inte som ett orimligt krav? Jag ska hitta balansen i livet igen, ge mig själv andrum och finna tid och fokus till saker som jag vill och mår bra av att göra.
Jag förtjänar det för jag fantastisk – precis som ni!
