I fredags var det en vecka sedan vi hämtade hem Bartolo. För er som missat det så har vi adopterat en hund från Spanien, via organisationen En andra chans. Han har mellanlandat i ett jourhem i Malmö, och nu har han varit hos oss i en vecka. Vi har fyra veckors provötid eftersom de har tyckt att han är en väldigt speciell kille. Så då kommer frågan, hur går det?
Hur bra som helst. Han vill vara med överallt, älskar att mysa. Han har som en på- och avknapp, vilket är väldigt skönt. Efter en stunds aktivering så går han gärna och lägger sig en stund. Det passar oss alldeles utmärkt. Det går superbra med barnen, han är riktigt försiktig och tålmodig. Även om han och Melissa har lite svårt att avgöra vems leksakerna är. Vi fick höra från jourhemmet att vi skulle vara noga med koppel, selar och staket, eftersom han har en tendens att smita. Han har inte gjort ett enda försök att sig ur koppel, eller staketet vi byggt. Idag lyckades Melissa släppa ut honom ur trädgården, vilket vi förstås fick lite panik över. Men det räckte med att han såg att jag gick lite längre in i trädgården för att han skulle springa in igen. Så han verkar inte vilja springa ifrån oss i alla fall. Och nu har vi ordnat så att hon inte kan öppna den grinden igen.
Han är så nyfiken, och det finns så mycket mer för honom att få vara med om i vår familj. Han lär sig snabbt vad han får och inte får, och går alldeles utmärkt i kopplet. Visst finns det en hel del att lära honom, som de vanliga kommandona sitt, ligg osv. Men det verkar på honom som att han verkligen har hittat hem❤️