Sjukdomar har avlöst varandra här hemma den senaste tiden och träningen har blivit lidande. Dagliga promenader har det givetvis blivit men inget pulshöjande direkt. Men i måndags körde jag ett tabatapass hemma med barnen som sällskap. De klättrade över stepbrädan och på mig, men passet blev utfört i vilket fall och jisses vilken träningsvärk jag har haft både igår och idag.
Idag var det löpning som stod på agendan. Jag slutade vid 15 och hämtade barnen, fixade lite hemma och förberedde mellanmål som var klart när Joakim kom hem så att vi snabbt kunde ge oss ut. Efter att vi pumpat vagnens däck bar det iväg. Jag var lite tveksam över huruvida kroppen skulle orka då det var ett bra tag sedan jag sprang sist, men blev faktiskt förvånad över hur lätt det gick. Rundan på 5 km oförskämt bra, luften klar och temperaturen alldeles perfekt för att springa i. Det värsta var när man kom hem, då kändes benen genast tunga. Men det var bara att sätta igång med maten, och medan riset kokade och kycklinggrytan puttrade passade jag på att stretcha.
Laddad med endorfiner så är det dags att ge sig på lite av kvällens göromål. Än så länge känns benen bra men gissar att de inte kommer bara lika medgörliga imorgon.