Huvudet i torktumlaren

Idag går ögonen i kors här hemma. Den här veckan fick inte någon bra början! Två förkylda barn med snor och hosta. Så det är väldigt gnälligt här hemma och det blir inte bättre av att jag börjar bli tjock i halsen och att det bara blivit någon enstaka timmes sömn inatt.

Det slutar inte där…

Igår när jag skulle ta ur tvätten ur torktumlaren hörde jag ett klick. Jag tittade på jackan jag höll i handen och insåg att löparen till dragkedjan saknades. Jag kände på insidan, occh mycket riktigt, den hade kilat fast sig så att det inte gick att snurra runt trumman. Jag som inte är särskilt finkänslig när det kommer till sådan här saker, jag rycker och sliter tills dess lossnar i princip, insåg min begränsning och lät det vara till Joakim kom hem. Så där fick han stå med huvudet i torktumlaren tillsammans med sin ficklampa och lirka med en virknål för att få ut den. Men ut kom den lilla rackaren! Som tur var så var det en gammal jacka till Melissa som jag tvättade inför att donera, och inte en ny dyr jacka!

Men nu har jag lärt mig att alltid dubbelkolla att dragkedjorna är stängda innan kläderna åker i tvätten, alltid lär man sig något!