Jag har fortfarande inte återhämtat mig helt från helgens bokmässa. Huvudet är segt och kroppen mör, och det känns som jag behöver sova ett par dagar. Det gjorde inget att jag behövde vabba för W måndag och tisdag om jag säger så.
Vi hade det mysigt, pysslade och tog det lugnt för att inte anstränga hans hosta. När han vilade framför teven kunde jag sitta en stund vid datorn och mitt manus. Deadlinen tar ingen hänsyn till trötthet eller sjukdom, och jag hade bara några sista punkter kvar. Och igår förmiddag skickade jag ”Att stilla en själ” till min förläggare. Nu håller jag tummarna att hon och min redaktör gillar manuset lika mycket som jag gör.
”Mamma, det är ju du!”
Det utbrast W när han öppnade brevlådan, och det tog ett tag för min hjärna att förstå varför mitt ansikte var i brevlådan.
Tidigare i vår intervjuades jag om mitt skrivande, varför jag gärna har mörker i mina böcker och om ”Att renovera ett hjärta”. Och jag skulle vara på omslaget, vilket jag glömt bort i och med att det var innan sommaren. Men nu har tidningen kommit och artikeln är väldigt bra. Barnen tycker det är väldigt häftigt att mamma är på omslaget.
Hade tänkt att få en del gjort ikväll, men det får faktiskt vänta och jag tar mig faktiskt en helt ledig kväll när barnen har lagt sig. Det behöver min kropp och huvud just nu.
Lämna en kommentar