Igår var jag och sa hejdå till farfar på bårhuset. Han gick bort den 19: december i en hjärtattack på sjukhuset. Jag fasade lite över att åka dit och se honom. Det var en klump i magen när jag skulle gå in i rummet. Men där inne låg han så fint och fridfullt. I början var vi inne alla tillsammans. Jag, farmor, min farfars närmsta väninna Aino och en annan väninna Ulla-karin. Man bara väntade på att han skulle öppna ögonen och hålla en av sina långa anekdoter. Vid flera tillfällen inbillade jag mig att bröstkorgen rörde sig som om att han andades. Vi fick även tid själva med farfar i rummet. Det var väldigt skönt att få vara själv med honom i rummet. Även om jag knappt fick fram några ord så vet jag att han visste vad jag försökte säga❤ det var så skönt efteråt att få säga hejdå själv. Det blir inte riktigt samma sak vid begravningen. Dessutom var det senaste i maj som jag träffade honom, så jag ville se honom en sista gång. Så glad att jag åkte dit även om det blev många tårar och kändes alldeles overkligt❤
Kommentera