Året 2020

Jag tror att vi alla kan enas om att det här året har varit väldigt annorlunda och att det inte alls blev som planerat. Ett år som inneburit många omställningar och restriktioner. Men här kommer lite hur vårt 2020 har varit!

Året som gått – 2020

Släkten

Året inleddes med begravning för min farfar som gick bort precis innan jul 2019. Och hans bortgång har präglat en stor del av året. Mina föräldrar har slitit i månader med att rensa ut hans hus i Jönköping – han hade otroligt mycket saker kan jag säga och dessutom hade han även ett företag hemma så det var ju även att sortera vad som vad hans privata saker och vad tillhörde hans företag. Dessutom skulle de bestämma sig för hur de ville göra med huset – behålla eller sälja, och hur de skulle lösa det med företaget då min farbror jobbar via företaget men inte får äga det själv. Min farbror som bor i Göteborg och fick barn i februari i år hade inte så mycket tid att hjälpa dem. Så det var mina föräldrar tillsammans med min farmor som har skött utrensningen. Jag kan tillägga att min farmor och farfar har varit i skilda i många år. Allt hårt slit, funderingar och val har slitit hårt på mina föräldrar och gör det fortfarande då inte allt är löst trots att det gått mer än ett år sedan farfar gick bort. Men huset är utrensat och sålt, farmor har blivit VD för företaget och pappa och hans bror äger hälften var. Vi har varit ett bollplank under hela processen, och nu under jul blev det extra tydligt hur slitna mina föräldrar är av allt detta. Jag önskar att vi hade kunnat hjälpa till mer men det är inte lätt när man bor 13 mil bort och har småbarn. Men vi kunde iallafall låna ut vårt släp och hjälpa dem byta taket på sitt egna hus. En positiv sak som kommit ur det hela är att pappa och farmor träffats mer än de brukar och fått en annan relation.

I slutet av januari föddes Melissas kusin John. Riktigt roligt att Melissa och John är så tätt i ålder och de kommer nog ha riktigt roligt tillsammans framöver. Pga. Pandemin valde Daniel och Julia att inte ha något dop, utan tänkte istället ha ett större 1 års kalas men vi får se hur det blir med det.

Melissa
Det här året har det hänt mycket för Melissa. I mars hade vi 1 års kalas med både vänner och släkt. Det var tur att vi hann med det innan pandemin drog igång ordentligt. Under våren blev hon även av med sin nattortos för höfterna vilket var skönt för både oss och henne. I augusti började hon på förskolan och det gick alldeles utmärkt! Hon stormtrivs där och de lär sig så mycket. Det händer så mycket under ett år i utvecklingen och det är så roligt att se.

Jag och Joakim
I mars bytte vi så Joakim fick vara föräldraledig och jag gick tillbaka till jobbet. Joakim njöt av föräldraledigheten och han och Melissa spenderade mycket tid i garaget, något som de båda tycker mycket om🙂 Jag kände däremot att något var fel när jag kom tillbaka till jobbet, trodde först att det bara var att jag var lite ringrostig efter varit borta i över ett år men känslan höll i sig. Jag känner att det jobbet inte riktigt är för mig längre, jag vill göra något annat. Både jag och Joakim är sugna på eget företag men det får bli mer om det nästa år.

Den 28 juni firade jag och Joakim 10 år tillsammans. Vi gick ut och åt och hade det mysigt. Det var även då Joakim fick reda på att jag var gravid igen! Den här graviditeten har varit jobbigare än förra med illamående som inte gett med sig och foglossning som kom tidigare. Men samtidigt så är jag jätteglad att jag får chansen att vara gravid igen och ge Melissa ett syskon och Joakim ett barn till. Kroppen är fantastiskt!

• 

• 

Under sommaren har vi varit i Varberg i Joakims föräldrarsstuga och gjort lite utflykter bland annat till en fårfarm och Kolmården. Vi var några dagar i sin farmors sommarstuga och tog det lugnt. Vi hade inga direkta planer för att resa så mycket så vi behövde inte ändra våra planer så mycket. Vi har precis som många andra gjort små utflykter och varit ute och tagit vara på den svenska naturen.

• 

• 

• 

• 

Det här året har varit mycket upp och ner som en bergochdalbana. Men samtidigt tycker jag inte att just vi blivit så påverkade av pandemin. Vi har båda fått gå till jobbet som vanligt, vi har inget emot att vara hemma och pyssla med våra projekt och vi tycker om att spendera mycket tid ihop. Självklart är det tråkigt att inte ha kunnat träffa släkt och vänner som vanligt men vi har försökt hålla oss positiva och sysselsatta!

Vi tackar 2020 och hoppas på ett bättre 2021!