HLR, flex och väntan…

Idag stod det HLR-utbildning på schemat på jobbet och det kändes lite i armarna och händerna efteråt. Men det kändes riktigt bra efteråt att ha friskat upp minnet och tränat på hur man ska göra. Eftersom läget är som det är på jobbet flexade jag hem tidigare. Helt magiskt att åka hem i snölandskapet som är ute nu, så vackert! Det var välbehövligt att komma hem en stund tidigare och kunna koppla av lite livet har kört på i 180 det senaste och nu börjar kroppen säga till att det är dags att sakta ner lite, och då är det bäst att lyssna.

Jag hade hoppats på att få hämta ut mina exemplar av novellantologin idag men de är fortfarande kvar på terminalen i Linköping så hoppas på att de kommer ut till oss imorgon. Vill så gärna ha dem nu och kunna bläddra i, och dessutom har jag tänkt att lotta ut en i en tävling på Instagram och då är det bra att den kan skickas och komma fram innan 1 december. Håller tummarna att jag får paketet imorgon.

Ikväll har det blivit en liten stund skrivet och nu blir det att titta ikapp på Robinson med en stor kopp varm choklad. Nu har även julkoppen hittat fram.

Hur har er start på veckan varit?

4 thoughts on “HLR, flex och väntan…

Add yours

  1. Alltid bra att friska upp med HLR så viktigt och bra att kunna. Och ja visst är det vackert ute nu, verkligen magiskt med all snö. Och ja se till att bromsa och vila kroppen (jag jobbar med det hela tiden)annars har jag ett helvete.
    Hoppas du får en mysig kväll nu kram

  2. Jättebra att lära sig och kunna HLR och det är ju så viktigt för olyckan kan snabbt vara framme där. Samt ja man måste koppla av ibland i helgen kände jag att det varit lite för mycket

  3. Varje minut man kan flexa är underbart. Så vackert med all snö, men man får tänka sig för och vara ute i god tid då man ska till jobb osv. Åh vad roligt med novellsamlingen. Får kolla om jag har dig på insta.

  4. HLR har jag övat många gånger men nu sätter kroppen stop för att kunna genomföra det. Hade det varit skarpt läge hade jag gått på mina gamla kunskaper för då är det ju ett helt annat läge. Har tack och lov aldrig behövt göra det i skarpt läge men syrran fick göra det på hennes man så han har henne att tack för att han fortfarande lever.
    Min vecka nä mitt liv just nu går också i 180. Allt händer på en och samma gång känns det som. Neurorehaben gör mig gott men det innebär också att jag missa mkt på jobbet, inte har samma återhämtning och dessutom så strular båda grabbarna med sina läxor just nu. Men nu är det snart jul och direkt vi flyttar så ska jag julpynta för det saknar jag!

    Vad heter du på IG?
    Kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Powered by WordPress.com.

Up ↑

%d bloggare gillar detta: